♥ Irritation
Jag red själv på ridskola ett halvår. Sen tröttna jag. Började pga en vän som vela ha me mig men tröttna lika snabbt som ja börja. Visst jag ägde en häst ett tag. Men även fast jag tycker om mitt husdjur så ägna ja inte varenda vaken minut åt det. Jag red när jag hade tid och jag fixade det jag kunna.. Den vela ja inge mer. Vad ska ja säga, jag går inte ihop me hästfolk. Biter mig i läppen hela tiden ja e runt dom för att inte säga nått dumt. Typ "jag bryr mig inte.. " eftersom de inte intresserad mig de minsta lilla om va som händer i de så kallade "stallet"... åk dit om ni vill, jobba me de om ni vill, spendera all vaken tid me djuren om ni vill.
Men kom inte å förvänta er att jag ska vara intresserad av vad som händer runt det. För ja bryr mig inte ens de minsta lilla om dom djuren och deras så kallade intressen å va dom råka göra "idag"... Nope, nada, niet! Min åsikt. Acceptera de lr försvinn.
Och måste ja intresserad mig om ALLT som mina vänner och folk runt omkring mig gör? Ska ja ljuga och låssas att jag är intresserad av nått så urbota tråkigt bara för att "va snäll".. Anser mig hellre som en sämre människa om jag ljuger för att göra nån glad. Jag tappar lätt koncentrationen då och blir typ "va? va sa du?" och då blire ju bara ännu värre. Visst ja lyssnar gärna på folk om dom har nått dom absolut vill prata om. Klart! Men tex sitta och diskutera saker ja inte fattar nått av pga att ja inte är intresserad av de känns rätt meninglöst.. Ungefär som han som bröt vår vänskap. Jag pratade väl om det jag va intresserad av bara för att vi hade totalt ingenting gemensamt att prata om och då blev de lätt man halka in på saker man själv va intresserad av, eftersom han gjorde samma sak men anser inte det vara ett problem..
Sen en sak till som jag tänkt på.. Varför kan man inte säga "jag tycker den personen är ful"...?? Får man inte ha en åsikt om vad som attraherar en lr inte? Jag kan tycka att en person är ful, dvs inte attraktiv. Och då menar jag ju för mig. För nån annan kan de ju va världens vackraste människa. Men för mig är personen ful/inte attraktiv. Och då måste ja ju kunna säga det! Eller hur? Varför kan man inte vara ärlig med nått sånt? Det finns många människor i mitt liv som jag inte tycker är attraktiva. Men inte fan är dom nå sämre människor för det! Tycker om dom lika mycket ändå, det är bara det att jag tycker inte dom är speciellt fina utseendemässigt. Inte för att jag går och säger "Fan va du e ful" till dom precis. Men jag vet ett par som jag kanske inte tycker är lika attraktiva som andra. Dom har inte den utstrålningen som fångar lixom.. Inte på det sättet iaf. På andra sätt är dom helt underbara! Lika som att det är fler som bergis tycker det om mig. De får man ju acceptera. Även om jag själv tycker jag är himla snygg ;) Alla behöver ju inte dela min åsikt precis..
Men varför får man inte vara ärlig? Jag vill säga "De där är fult" om nån kommer fram å frågar om min åsikt om nått och jag tycker det är fult. Jag vill kunna tycka människor är oattraktiva/fula. Jag vill kunna säga att nån är en idiot som röker. Jag vill kunna va ärlig. Jag är ärlig i tänkandet. Men jag tänker allt för mycket på va andra folk ska känna/tycka så ja yttrar mig aldrig om det. Tänker för mycket på andras känslor så ja sitter å biter mig i tungan istället å typ nickar lite halvt instämmande fast det egentligen inte stämmer.
Jag orkar inte vara alla till lags hela tiden. Jag kan inte. Jag måste få säga nej utan att folk tycker jag är taskig. Jag kan inte gå med på allt hela tiden. Ledsen, sorry. Det går inte. Acceptera att jag inte har världens bästa ekonomi pga flera sätt så allt kan inte gå runt precis som jag vill. Visst jag har lånat pengar av folk MEN jag betalar ALLTID tebax! Hur mycket eller lite det är. Ni får det. Jag lovar. Men SLUTA TJATA! Speciellt om ni förstår min ekonomi! Suck...
Okej.. nu fick ja ur mig de oxå. Känner mest för att ställa mig mitt ute på ängen och skrika rakt ut nu, slå ner nån och mucka gräl me nån MC knutte... Men.. Ska krypa ner i sängen igen och softa till Gilmore Girls. Orkar inte me nå annat just nu... Egentligen...
Vi lever i ett samhälle där det numera är okej att yttra vad man känner, men i många sammanhang går det till överdrift. Internet har varit en stor bidragande faktor till att människor "vågar säga" vad de tycker - men gärna anonymt. Mobbningen ökade radikalt och så länge det går att vara anonym kommer människor vara elaka... Att vara ärlig och elak är inte samma sak men gränsen är ibland hårfin.
Jag tycker att man alltid ska gå tillbaka till sig själv och med handen på hjärtat fundera på hur man själv skulle reagera i situationer man tänker utsätta andra för. Kan man alltid stå för sina val och aldrig medvetet är ute för att vara elak, då kommer man få uppleva god karma.
Mer specifikt ang. ditt inlägg känner jag att om en nära vän till mig har ett intresse som jag kanske inte delar, så möter jag det ändå med respekt och nyfikenhet eftersom att det är just en av mina bästa vänner, och det ligger i mitt intresse att mina bästa vänner mår bra och får göra något som ger dem livskvalitet.
Må gott !
Jag var också lite av en hästtjej i mina yngre år. Jag gick aldrig på nån ridskola men däremot var det ett stort nöje för mig att gå till stallet, rykta hästarna och mocka skit.
Jag har också en kompis som är hästtokig och 90 % av hennes bilder är på hästan. Jag orkar aldrig titta på dom för fy vad tråkigt att se på 100 bilder på en jävla häst.
Däremot tycker jag att din mening "Get i life" var nog liiiite att ta i. Inte för att jag inte håller med dig för det gör jag verkligen men tänk på oss som lägger upp hundratals bilder på snygga kändisar :-D.
Vi kanske också borde skaffa oss ett life. Haha
Fast snygga killar är ju ändå sååååå mycket roligare att titta på än hästar så jag förstår oss.